Lillebror

Lillebror har Barnmigrän. Vi fick träffa en ny doktor, en läkare som tydligen ska BLI barndoktor. Jag tänker kalla honom Dr. Fantastisk. Besöket tog en timme och han lyssnade, frågade saker, undersökte, upprepade, kollade, klämde och kände, gick igenom hela Lillebrors kropp, skrattade, frågade saker igen, lyssnade igen. Lättnaden var stor när vi gick därifrån. Nu vet vi att vi är på rätt väg, att vi tänkt klart och redigt och resan mot bättre tider för lillebror är redan påbörjad. Det vi gjort är följande:

1.  Ändrat hans sömnschema

2.  Kollat av hans mattider

3.  Fixat till diverse rutinförändringar

Precis det vi gjort ska göras vid Barnmigrän. Det är ingen garanti för att det inte ska komma nya anfall men i alla fall förbättrar det hans möjligheter. I skolan ska han ha ipren till hands. jag vill dock att hans lärare ringer oss om hon misstänker att något är på väg, för Lillebrors skull.

Nu ska jag vänta in att han slutar för dagen. Farmor/Svärmor och jag aska tillsammans hämta honom och gå och fika, mysigt! Först blir det en promenad för mig och Kära Svärmor…

//AH

Huvudvärk

Lillebror är hemma idag. Lillebror har det inte så lätt just nu. I måndags fick Kärleken ett samtal till jobbet om att han hade en ledsen kille med huvudvärk på Fritids.

När jag mötte dem (jag var på väg in till stan och väntade på bussen) gick han sakta och ansträngt, kunde inte hålla tillbaka tårarna och var alldeles likblek. Jag frågade direkt med min allra varmaste mammaröst om hur ÄR det gubben… Håll tyst, låt mig vara fick jag förskräckt tillbaka. Kärleken tittade på mig med en blick som sa att nu är du helt tyst och låter honom vara och sa med lugn röst att jag tar hand om honom nu.

Lillebror kräktes hemma, blev bättre, lyckade somna in men när Kärleken var och hämtade mig och min väninna vaknade han med samma värk och kräktes igen med Älvan som starkt och beskyddande sällskap. Det hände en gång till och igår hade han sedan efterdyningar av den hemska huvudvärksattacken. Idag vilar han bara, med mig.

Detta har hänt cirka 5 gånger de senaste månaderna. På tisdag ska vi till doktorn. Kan vara migrän, behöver jag säga att det inte känns så roligt och att jag lider med Lillebror?

//AH

Inget mer tvivel

Ibland har jag undrat om det verkligen var så bra att vi skaffade katt. Storebror har astma och allergi, Älvan har astma men ingen känd allergi. Lillebrors astma sägs ha vuxit bort men jag känner att rester kan sitta kvar. Då skaffar vi katt.

Jag har längtat efter en katt men ungarnas suveräna doktor har bestämt avrått mig. Då började helt plötsligt bägge mina tonåringar att röka. Huset var fullt med möss, nätterna igenom smällde dessa fasansfulla fällor, musskit överallt men jag stod ut, vi skaffade INTE katt. Då börjar ungarna röka! Fan for i mig och vi blev med Puma. Ibland har tvivlen slagit till som när Lillebror har krupp eller Älvan hostar, men idag, nu ikväll sveptes mina tvivel bort.

Lillebror går igenom en tuff period i sitt liv. Det är inte lätt att vara 7½ och bara ha stora syskon. Ingen i sin egen åldersgrupp att dela saker med, lära sig hänsyn mm. Ikväll blev allt fel och medan vi pratade ut så klappade han Puma som sökte honom, tröstade honom, kröp upp nära och tryckte sig emot honom. Lillebror log mellan tårarna och bad mig vänta en stund med mitt prat.
-Jag behöver vara en stund med Puma för mig själv.

Självfallet fick han det. Efter det var det lättare att nå honom och kvällsrutinerna flöt på.

Senare, när jag skulle titta till honom, hade Puma smugit sig upp och in i hans famn medan han sov…Om det ens fanns ett litet uns tvivel kvar så försvann det bums.

Hon är rätt för oss och vi för henne, det är bara så rätt.

(klicka på bilden , den blir då större)
//AH

Twilight

Behöver jag säga mer?

- Posted from my iPhone //A.H

Klok Älva.

Det är Fredag, äntligen. Veckan har gått med raketfart, men ändå. Jag är trött, lite sliten men framför allt trött. Älvan vill hyra film, låter som en bra ide. Hon är klok hon, Älvan min.

Lillerbror har betett sig allmänt knasigt idag och då kliver hon in med all sin visdom. När mina ord inte biter eller biter för mycket så står hon där, stadig, stark och vis. Jag undrar vart det kommer ifrån för tacksamheten jag känner är enorm. Att kunna visa mig svag, sänka min gard men ändå vara den vuxna. För en sekund så lutar jag mig mot henne, om än bara en sekund. Hade det varit timmar, eller bara minuter tror jag att det inte hade varit ok utan obalans och tilt i systemet liksom. En sekund då hon får känna på styrkan i sig själv, att kunna hjälpa, reda ut och vara i sin fulla kraft, det kan bara inte vara fel.

Nu ligger han, den rabiessmittade gåsen vid namn Lillebror. Vi har pratat, vrålat, gråtit men är nu sams. Jag är tom men fylld.

Jag undrar vilken film det blir?

//AH

På jobbet

Jag stänger idag, nice… Morgonen har varit kaotisk hemma men det blir bra, jag har en lösning. Lillebror och jag tog en promenad i morse, nu längtar jag ännu mer efter våren! Jag ser Lillebrors skola,snart kan vi kramas igen..

- Posted from my iPhone //A.H

Grey’s

Kollar in Grey’s med Älvan. Han är galet snygg, Dr Dreamy.

- Posted using BlogPress from my iPhone //AH

Tillbaka

Jag är tillbaka… Ska försöka få detta att fungera med bilder, det vore toppen!

- Posted using BlogPress from my iPhone //AH